Försvarsmaktshundar

Här finns allt som är väsentligt i vårt liv.
Våra vuxna barn: Tobias och Stefan och våra 4 hundar.

Välkommen till Lejholm's Kennel.

Vi är en liten kennel utanför Oskarshamn som älskar schäfrar, över allt annat.

Vi har idag 4 hundar; Emil, Gangster, Caxa och lilla Junior.

Namnet Lejholm kommer från Mickes släkt, hans farmor hette det som ung flicka, och eftersom våra barn inte ville byta bort Eriksson till Lejholm, så är detta ett sätt att namnet får leva kvar hos oss.

Lejholm's Kennel har ingen uppfödning, inte än i alla fall. Däremot så tycker vi om att se hundarna arbeta.

Och detta får de göra genom att vi är med i Hemvärnet. Emil är en färdigutbildad Försvarsmaktshund sedan 2006.

Caxa och Nette är färdigutbildade juni 2009.

Försvarsmaktshund.

Jag, Nette, började med att följa med Micke när han gick utbildningen med Emil.

Det var sommar, och det var bara 3 stycken med i kursen. Första gången jag följde med ut i skogen så blev jag varmt mottagen av Billy och A-C (Ann-Christine) som är kursledare. De är nog de mest hängivna hund människor jag någonsin har mött. De brinner verkligen för det här.

A-C åkte ut med oss till en grusväg där det stod en övergiven bil med högerdörren öppen.

Hon berättade att de hade fått uppgifter om att det var en man som var förvirrad som hade försvunnit. Och nu var det hundförarnas jobb att finna denna man.

Det första man gör är att "slå en ruta" runt fordonet för att avgöra om någon har gått ut från bilen över huvud taget och ev. säkerställa tappade saker.

Jodå, hundarna hittade ett spår ut från bilen samt en handske och någon konstig metallsak. Sen gällde det att följa spåret och hitta mannen.

Nu ska vi tillägga att detta var i början av deras utbildning och hundarna var ovana.

A-C och jag stod på behörigt avstånd, samtidigt som hon sufflerade vad de gjorde för något. De tappade spåret ett par gånger, slog nya rutor och fick så småningom fatt i ett spår som ledde till en omkullvält gran, och därunder låg Billy och yrade...

Mission complete.

Efter de hade hittat Billy så samlades alla i basen, där man band upp hundarna och vi människor fikade och utvärderade övningen. Vad hade de gjort bra, dåligt och kunde ha gjort bättre...

Sen var jag med så ofta jag bara kunde under Mickes utbildning. Jag blev den ständige figuranten som rörde sig i skogen eller så låg jag bara still och var vindfigurant. Och de flesta gånger upptäcker ju hunden figuranten innan hundföraren gör det. Och det är ju det man ska kunna, att läsa av sin hund. Vilket inte är så lätt i början.

Nette

!cid_aa3eb5c6-933e-4f52-b1f2-515176133b30.gif